|
|
Fälginformation:
Fälgtyper
Dagens fälgar är konstruerade så att däcken nästan endast kan monteras maskinellt. Dess uppgift är att vid varje situation hålla det slanglösa däcket på sin plats. Det finns flera olika sorters personbilsfälgar. En grovindelning kann göras enligt följande: Genom materialet kan man skilja stålfälgar å ena sidan från lättmetallfälgar av magnesium eller aluminium å den andra. Vid fälgar som består av flera delar kan det finnas en kombination av de bägge.
Lättmetallfälgarna minskar gentemot stålfälgarna den ofjädrade vikten, luftar bromsarna bättre och sörjer för ett bättre utseende på bilen. Sitt ursprung har lättmetallfälgarna i racingen men återfinns idag som standardutrustning på bilar ända ner i mellanklassen eller till och med i de nedre prisklasserna. Lättmetallfälgar från DBVAIs aluminium-silikon-stöpning med mangan- eller magnesiumtillsats är möjliga att tillverka i särskilt fina former vilket har lett till lättmetallfälgarnas popularitet. Visserligen har även stålfälgar utvecklats och blivit lättare och starkare, men de används ändå främst till nyttofordon som främst ska utföra ett arbete snarare än vara fina.
För att optimera lättmetallfälgar (huvudsakligen viktreduktion) kan till exempel fälgsidan bestå av två eller flera sammangjutna delar förbundna genom friktionssvetsning. Den endelade fälgen är gjuten i ett stycke (för det mesta i gjutkärl med lågtrycksgjutning) och blir samtidigt grått bepulvrad, lackerad i silver och pulverpläterad.
Den tvådelade fälgen består i regel av den bärande delen med nav, ekrar och den bakre täckdisken och den främre täckdisken. Skruvhuvudena sitter i det yttre förbindningsområdet på den högglanspolerade främre täckdisken. Den bakre disken med nav och ekrar gjuten i ett stycke, grått bepulvrad, lackerad i silver och klarpläterad.
Den tredelade fälgen består dels av den främre och den bakre täckskivan, dels av den bärande delen med nav och ekrar. Vid monteringen dras inte däcket över hela fälgen utan sätts på den bärande mittendelen varefter den bakre respektive främre fälgdelen skruvas fast från höger respektive vänster.
Fälgkännetecken
Exempelarisk som kännetecken ses DBV-fälgen
BISCAYA 15 7 x 15, ET 38, LK 4/100:
- 7 är fälgbredden (Uppgifter i tum)
- 16 är fälgdiametern (Uppgifter i tum)
- ET 38 är offset. Offset är distansen från fälgens anläggningsyta till mitten av fälgen
- LK 4/100 är diametern på bultcirkeln. På detta sätt betyder det att denna fälg fästs med 4 bultar och cirkeldiametern, för den cirkel som bultarna bildar, är 100 mm.
Fälgvård
Salt, bromsdamm, grus, gatudamm - en bils fälgar utsätts dagligen för flera olika sorters slitage. Enbart genom regelbunden vård behåller lättmetallfälgarna sitt glänsande intryck. Det är alltid bättre att regelbundet vårda och tvätta fälgarna än att bara göra det när det är ytterst nödvändigt. "att vara förutseende är bättre än att vara efterklok". Grundläggande rekommenderas för alla fälgar en tvätt varje vecka. Om fälgytan fått skador genom exempelvis stenar eller kantstötningar bör dessa skador snarast åtgärdas med ett lackstift. Annars kan den frilagda aluminiumytan i skadan bilda ett oxiderat skikt.
Högglanspolerade fälgar ska följaktligen vårdas i förhand som skydd. Hårdvax är väldigt bra och lägger sig som ett skyddande lager för vardagssmutset. Vid "vanlig" biltvätt räcker spolvattnet för att få de omtyckta fälgarna att glänsa.
Men vad ska man göra när det redan är för sent och ingrott bromsdamm, rostfläckar eller dolda områden förmörkar fälgarnas utseende? Då bör man använda syrefri fälgrengöring. Viktigt är att beakta verkningstiden och efter åt att spola av fälgarna med en ång- eller vattenslang och därefter låta de torka. Tvättningen ska inte genomföras i stark sommarsol eller efter en längre biltur då fälgarna helst ska vara kalla.
|